99 flavours

Ja just det, texten Plastic, paper or me! Slås jag av idag när jag sitter och väntar på tåget. Det skär i ögonen. Framför mig står en kvinna i 30-års åldern, hon kan enklast beskrivas som en kvinna som inte går till McDonalds för deras goda sallader. Hängandes över sin axel har hon en handväska, eller en axelväska, den är stor, för stor, säkert 40 x 40. Beige och ful är den. Och mitt på den, ett stort jäkla tryck som alltså lyder Plastic, paper or me! Jag blir irriterad bara av att titta på den. Det finns två möjliga skäl till att hon kan ha valt denna väskan. Antingen är hon en sån där hemsk miljövän som sopsorterar, gärna tar cykeln 200 meter till affären och ännu hellre skryter om det för sina tjocka väninnor. Ni vet en sån där som använder miljövänligt disk- och tvättmedel och lämnar in sina gamla kläder på myran. Det kan också vara så att hon tycker att texten är fyndig, ni vet som "öl byggde denna vackra kropp" eller "Nej, jag är inte blind, jag bara skiter i dig". Det senare alternativet skulle nog innebära att jag ogillar kvinnan ännu mer.
Jag blänger lite mot henne sen kastar jag ut snuset mitt på vägen.